Hej! Jag heter Erik, och den här timmen blir jag din röst genom Sevillas handels- och tapashjärta.
Översikt
Vi går sakta, gata för gata, från ett öppet torg till en utsiktsterrass i trä, förbi den shoppinggata som alltid varit shoppinggatan, en kyrka rest över en gammal moské, torg där man dricker cañas — små glas fatöl — i svalkan, och ett par diskar där Sevilla ätit stående i århundraden. Utan brådska.
Och en god nyhet: de två byggnader där vi stannar — grevinnan av Lebrijas palats, med sina romerska mosaiker, och kyrkan El Salvador, byggd ovanpå en moské från 800-talet — har sin egen ljudguide för interiören, inkluderad i den här promenaden: när du står vid deras dörrar trycker du och går in. Vår promenad börjar på Plaza Nueva.
Nu kör vi.
Rutt
Du står på Plaza Nueva, och det första som når dig är inte det du ser utan det du känner: skosulor mot albero, en spårvagns nästan ljudlösa inbromsning och den torra värmen som i Sevilla klistrar sig fast vid huden redan från morgonen.
Du står på Plaza de San Francisco, som är mer avskild än grannen Plaza Nueva, med uteserveringar och sorlet från folk som går mot butikerna.
Du är på Calle Sierpes och plötsligt blir utrymmet smalare och fylls av människor, skyltfönster och röster. Det är Sevillas shoppinggata framför andra, en gågata utan en enda bil, och den har varit det så länge staden kan minnas.
- 4
Confitería La Campana
Precis där Sierpes mynnar ut på Plaza de la Campana tar en omisskännlig doft emot dig: socker, äggula och nybryggt kaffe. Det är Confitería La Campana, öppnad 1885, Sevillas äldsta; den har funnits här i fler år än Eiffeltornet.
På Calle Cuna, Sierpes lugna syster, sjunker bullret plötsligt. Halvvägs ner på gatan, vid nummer 8, har du en ståtlig fasad som lätt går obemärkt förbi: Palacio de la Condesa de Lebrija. Utanpå är det bara ännu ett stadspalats från 1500-talet, stramt, av sten och kalk.
- 6
Plaza del Salvador
Du står på Plaza del Salvador, och om klockan är rätt är det fullt av folk som står upp med en liten öl i handen och pratar utomhus med kyrkans fasad som fond. Det är en av Sevillas mest älskade platser för att ta något svalkande ute i det fria, utan bord och duk, lutad mot vad som finns.
Framför dig reser sig den rödaktiga massan av kollegiatkyrkan del Salvador, Sevillas näst största kyrka, efter katedralen. Dess barockfasad, i ockrafärgad och röd sten, ser ut att brinna i eftermiddagssolen.
- 8
Ibn Adabbas-moskéns minaret och innergård
Titta på kyrkans klocktorn, det med klockorna. Dess nedre del är inte kristen: det är minareten från moskén från 800-talet, som har stått kvar i mer än tusen år, förklädd till klocktorn.
- 9
Kyrkan de San Isidoro
Framför dig dyker kyrkan San Isidoro upp, en församlingskyrka som många går förbi utan att titta på, med sitt tegeltorn i mudéjarstil som sticker upp mellan taken.
- 10
Plaza de la Alfalfa
Plaza de la Alfalfa är centrum för hela det här tapaskvarteret. Idag är det ett livligt torg med uteserveringar och folk som går från bar till bar, men namnet avslöjar vad det en gång var.
- 11
El Rinconcillo
På Calle Gerona, nummer 40, stannar du framför en fasad med gamla kakelplattor och bokstäver från en annan tid: El Rinconcillo, öppnad 1670, Sevillas äldsta taberna som fortfarande har öppet, med mer än tre och ett halvt sekel av servering bakom sig.
Du står på Plaza de la Encarnación, under något du knappast väntar dig att hitta i gamla stan: en enorm vågformad trästruktur med formen av sex stora parasoller eller jättesvampar, som svävar över torget.
